Sås, robotar, och glada nyheter

På fredag om jag (pappa) och Linnea hem efter en 30 timmars resa från Mexiko.
Första saken som hon krävde, och hade krävt sedan Mexiko, var potatis och farmors kalkonsås.

Linnea och jag tillbringade januari tillsammans i Mexiko för ytterligare två behandlingar och på måndagen i förra veckan fick hon behandling # 13 och efteråt kom våra fantastiska läkare väldigt glada och meddelade att tumören hade krympt något ytterligare, bekräftat av både dem och sjukhusets radiologer oberoende av varrandra.
Det märktes också enligt läkarna från magnetröntgen att tumören är mindre och mindre aktiv dömande från förbättringen och mängden kontrastvätska som absorberas av tumörcellerna.

 
 

Det är första gången som jag och Linnea har varit borta tillsammans så länge från mamma och Kristian, och även om vi har saknat dem, kan januari i Mexiko med Linnea bara beskrivas som något magiskt.
Vi har pysslat, gått till spelhallen för att spela, spelat massor av Uno hemma och TV-spel.

Vi har besökt, och blivit besökta, av kära vänner i Monterrey, och det har varit väldigt skönt att se dom igen.
Och Linnea och jag har också haft en nagelsalong där vi har tagit hand om naglarna. Pappas hemlighet till dålig teknik kompenseras med massor av dekorationer.

naglar2.JPG
naglar1.JPG

Och Linnea ville bygga en robot, så självklart gjorde vi det en kväll. Den flickan vet inga gränser i hennes intressen, precis som det ska vara för en 6 årig tjej.

Vi har kommit hem till Sverige där vi hämtades av farmor och farfar på flygplatsen, och även om det är första gången sedan länge  som vi har sett snö, så saknar jag vädret i Mexiko redan, fast Linnea var så glad att hon kunde gå ut och skotta snö med mig.

En annan fantastisk nyhet är att våra läkare i Mexiko har meddelat att de vill att vi ska gå till ett 4 veckors behandlingsschema, snabbt följt av 5 veckor mellan behandlingarna.
Vi har väntat på det här ögonblicket sedan förra året, och den extra veckan i hemmet kommer att vara så otroligt värdefull för oss alla.
Det vittnar om hur bra läkarna tycker att behandlingen går och framstegen med Linneas tumör.

Linnea började redan förra veckan fråga när skolan börjar eftersom hon saknar sina vänner och maten där, det är tydligen smörgåsarna som är extra populära.
Lyckligtvis behövde hon inte vänta så länge innan hon träffade några av sina klasskamrater, i helgen gick hon till sitt första födelsedagskalas på ett år, hon var så glad att få leka med de andra barnen och dansa.

Tack för allt för detta, vi hade inte kunnat ha gjort det här utan er och eran generositet. Det är tack vare er som vi är här idag med Linnea starkare än tidigare och på utsidan en fullt normal tjej tillbaka till hur hon var innan diagnos.
Förutom såklart att nu är hon mer än ett år äldre och det är en glädje att se henne växa upp.

Om ni har möjlighet, så hjälper en liten prenumeration på en donation varje månad till Linnea oss så mycket för att säkra finansiering för framtida behandlingar.
Det är också enklare och bekvämare för de flesta att donera en liten mängd varje månad snarare än en stor.
Naturligtvis är en donation via Swish eller Paypal också väldigt välkommet.

Tack alla ni underbara människor för allt.

snow.JPG
Kristoffer Nordström